Bilmetro i Ludvika

Bilmetro köper samtliga aktier i Bil & Buss i Dalarna (Avesta, Hedemora, Falun, Borlänge och Ludvika)
samt Bil & Buss i Mora av tidigare ägaren Scania.

- I utgångsläget förvärvar vi bara aktierna. Alla anställningsvillkor blir oförändrade, säger Bilmetros VD och ägare
Bertil Andersson till DD.
Han säger sig inte ha några planer på uppsägningar eller nyanställningar.Funnits länge
- Företagen har funnits länge och fungerar i sin roll. Det finns ingen dålig ekonomi eller något missnöje från viktiga
kunder, säger Bertil Andersson.
Bilmetro fortsätter med samma sortiment från Volkswagen och Scania.
Bertil Andersson menar att köpet är ett tidens tecken. Allt fler företag satsar nu på renodling.
- Det vanliga är att bilförsäljningen ligger utanför fabrikanten, säger han.
Bilmetro har sedan tidigare verksamhet i Gästrikland och Hälsingland. Efter nyförvärvet får företaget sammanlagt
400 anställda.

Totalmarknaden beräknas till ungefär 300 tunga lastbilar och runt 13.000 personbilar per år.Möta konkurrens
Köpet görs bland annat för att bättre kunna möta konkurrensen från Danmark och Tyskland.
- Att tyska momsen är 10 procent lägre än i Sverige kan vi inte göra något åt, säger Bertil Andersson som ändå tror
att folk vill fortsätta att köpa sina bilar i Sverige.
Konkurrensen minskar nu också enligt honom eftersom de svenska bilarna börjar skrivas av snabbare.
Från de anställda i Dalarna är kommentarerna mycket försiktiga.

- Vi fick veta det här i går (läs onsdag). Vi vet ingenting annat än att de ska ta över oss 1 juli. Det är allt vi kan säga,
säger Ingrid Moen som jobbar på Bil&Buss i Hedemora.
ANDREAS OLSSON

Bilmetrotiden i Ludvika

Vad händer nu? Och när?
Det gick fort. Rykten av det här slaget brukar ofta komma långt i förväg. Men inte detta. Knappast någon av oss
anställda visste något.Men när vi nu visste, var detta det dagliga vi pratade om. Att det skulle bli förändringar var vi
säkra på. Varför annars köpa ett företag som går med förlust? Eller var det bara ett spel för oss.Gick företaget bättre
än vi visste?

Charmkurs?
Nya ägaren Bertil Andersson kom besök och vi fick ställa våra frågor.Det var inte tal om nedläggning. "Inga större förändringar"
var att vänta, om man nu tycker att om man inte har något jobb kvar inte är någon större förändring. Vi frågade oss
själva om allt som var flyttbart skulle hamna i Gävle.Men ingenting hände över en natt. Ingen motorsågsmassaker
hördes utanför dörren. Det hela rullade på så sakta en tid som inget hade hänt. En dag fick varje anställd ett häfte
med ett otal frågor som rörde vår egen uppfattning om sammanslagningen, eller köpet, rättare sagt.Jag besvarade
frågorna pliktskyldigt även om en liten misstro mot nya ägaren låg i bakhuvudet. Frågorna var, tyckte jag litet väl inställsamma.
Bilmetro skulle bli den bästa bilaffären, och det bästa stället att jobba på.Det sista var något nytt. Hade ledningsgruppen
gått på charmkurs?
Mina tidigare erfarenheter från Smedjebacken poppade upp igen.Ville man verkligen veta vad personalen ansåg och
hade för idéer.

Huvudkontoret kvar i Gävle
Nej allt flyttades inte till Gävle.Visserligen anses att Gävle är huvudorten där besluten tas och VD har sitt skrivbord.
Till Falun gick alla telefonsamtal för att slussas vidsare ut till övriga orter.Även om inte kakan delades broderligt och systerligt fick vi nog större bitar än vad vi gissade.Lönekontoret hamnade till exempel i Mora.

två fick gå
I Ludvika skulle det dock bli personalminskningar, eller
förändringar som det heter vid förhandlingsborden.Brigitte Manert som arbetat på Bil & Buss sedan 1965 flyttades till
centralväxeln i Falun.Att det blev just "Gitte", som vi alla kallade henne, var något märkligt. Hur det gick till vet kanke bara hon
själv. Efter ytterligare rationaliseringar blev nästa person som fick lämna sin nyckel var verkstadskontorist Gerd Hellqvist.
Vid personalens bokslutsmöten genomgicks de olika regionernas resultat. Storebror Gävleborg satt stadigt på tronen och Dalarna sopade manegern.Falun och Borlänge som byggt nya lokaler drogs med stora underskott. Dock skulle förändringarnas vindar inte avta, utan i stället börja blåsa från andra hållet.Först en svag bris sedan tydligare. Luvika började få bra koll på verksamheten.

2005 blev kunkortets år
I Ludvika registrerades rekordsiffror i antal tecknade kundkort.Luvika hade de flesta kortkunderna av
alla Sveriges Vag återförsäljare. Något som uppmärksammades i personaltidningen.Verkstaden började plötsligt bli en av de
lönsammaste.2006 blev ett rekordår för bilförsäljningen.

Bilder från "Kortkvällen".

ISO
Hur man öppnar ett paket i rätt ordning.
Under alla år jag var verksam i företaget är det inget projekt som väckt så stor uppmärksamhet och fått
så häftig kritik som ISO.Nu skulle alla våra rutiner ses över och specificeras i minsta detalj. Samma regler
skulle gälla för samtliga driftställen i Dalarna. Det skulle så småningom resultera i en ISO-certifiering av företaget.
För att det hela skulle kunna genomföras anlitades en konsult, Thoma Hertz. En mycket bestämd person som
verkade kunna ISO på sina tio fingrar. En gruppbildades av respektive avdelningar på filialerna och vi samlades
till en början en dag i veckan. Själv kom jag att bli utsedd till reservdelsgruppen och fick uppgiften att skriva
ut och ställa samman ISOinstruktionerna för varje liten förekommande "rutin".
Nu hade vi inte längre små anteckningspapper i fickan eller på skrivbordet. Nu hette det "dokument" som
scannades och registrerades med nummer och namn.Det som var bra skulle göras om till bättre. Det som var
perfekt skulle göras annorlunda. Jag ritade och skrev flödescheman med fyrkantiga, runda, trekantiga och ovala
symboler med riktade pilar uppåt, nedåt och korsvis. Allt efter konsultens anvisningar. Inte för att anvisningarna
blev felaktiga, nej tvärt om, de berömdes. Men för den skull, kunde de ju ändras till nästkommande möte.
Efter att ha skrivit ut och kopierat ett hundratal dokument var vi nästan klara. Vad vi inte visste när vi började
var att företaget skulle köpas av Bilmetro i Gävle. Där hade man också startat några ISOgrupper som gjort
ungefär lika många kopior. När sammanslagningen var ett faktum insåg konsulter och övriga bestämmande att
det var ju helt omöjligt att ha två olika ISOpärmar. Alltså lämnades hela Bil & Buss dokumentationen till
avfallsåtervinningen.
I dag pratar vi inte så mycket om ISO. Jag tycker inte att vi behövde ändra så värst mycket på våra rutiner.
Våra små anteckningslappar vi har i fickorna kallas fortfarande för kladdblock. Ett och annat "dokument"
försvinner säkert i papperskvarnen, men ISOcertifierade,det är vi.

Nya märken
Den "Nya tiden" kom med fler förnyelser. Skoda! Skulle det vara något för att höja statusen på sortimentet. Var det ett skämt? Är eller var vi rädda för förändringar till något okänt och oprövat. "Vi kunde fått något värre" var det någon som sa. Nu i efterhand vet vi hur rätt personen hade. Ganska snart blev vi goda vänner med det nya märket och vi ser det som en positiv affär. 2006 kom nästa märke. KIA. Det får väl sägas att Kia hade litet mer osmort i starten. Men vi bestämde oss för att hälsa nykomlingen välkommen i huset.
Sedan dess finns även Honda i Bilmetrostallet i Borlänge.

Yvonne Andersson, vice reservdelschef, biluthyrare, kassaansvarig, festfixare, aktivitetpuchare med mera, kan verkligen ha många bollar i luften. Hennes skrivbord var sällan synligt av alla lappar liggande och hängande i en oförståelig ordning.

Sista tiden på Bilmetro.
Allt fler av oss vet inte hur det såg ut eller hur det var på Bil & Buss-tiden. De trogna veteranerna som punktligt
mötte upp vid kaffehörnan varje fredagseftermiddag har av olika skäl.gett upp traditionen. Men när man minst
anar det kommer någon veteran på besök. Det är Sigge Anders, en före detta reservdelschef, Olle Jonsson som
även han varit reservdelschef. Lars Blomberg som var verkmästare på scaniaverkstaden har flyttat hem till Ludvika
och besöker oss då han behöver reservdelar. Min forne vapendragare Kjelle Frögren är sig lik och berättar om
hyss och bus som jag inte törs skriva om än idag. Sigrid Jansson har sin egen tradition med att varje nyår komma
och hämta sin väggalmanacka.Scaniamontören Chabby har öppnat en egen verksamhet i angränsande närhet.
Nu är det Golfar och Jettor som ger Chabby försörjning.

Automaster.
Att vi har blivit mer datoriserade har jag berört tidigare och den trenden fortsätter. På gott och ont. Många
gånger på mycket ont då "det jäkla automaster" hänger sig. Inget datasystem har fått så mycket skäll och
hotelser om utslängda datorer på Björnhyttans sopstation som just automaster.Barnsjukdomen har i vissa fall
gått över till att bli en för tidig ålderskrämpa. För att inte tala om alla "usernames" och "passwords". Men om,
eller jag menar förstås när det fungerar så är det bra och man tänker inte så mycket på det.

Nej, det var inte bättre förr.
Möjligen, eller helt klart var man själv bättre förr. Hjärncellerna slocknar i samma takt som våra datorer gör när de som bäst behövs. Nu är det GPS och SKF och allt vad det heter som skall konverteras. Drivrutiner ska konfigureras ihop med kalendrar och almanackor så alla kan se vad alla ska, och inte ska göra på jobbet
och under kvällen. Och helst ska man använda mobilen. Jag slutar säkert i rätt tid.Varför ska man prata med personen som sitter mitt emot skrivbordet då det går att göra på det teknologiska sättet.
När jag skriver detta har Hans Matsson, (min chef alltså), varit i Gnesta på kurs av något slag.Mycket entusiastiskt redovisar han för oss vad det handlar om.Han visar diagram med kurvor som pekar uppåt, nedåt och på tvären.Om man gör det och det, så blir det så och så.
Något av allt som Matsson är bra på så är det staplar och kurvor.

Hans Matsson håller kontroll på att bokslutens alla poster.

Revision
Vi har haft revision. Behöver jag säga mer. Vi hade god tid på oss att skriva nya skyltar och anslag som förklarade vad det var för saker som kunde finnas i ett reservdelslager. Vi sopade och städade, datummärkte ocg gömde undan sånt som riskerade anmärkningar. Jag tror fick det prydligaste lager av alla i Bilmetro. Hur det gick? Jo, den nitiske och företagsamme besiktningsmannen lät inte sin röda penna vara overksam. Men för alldel, nu är även de småskerna fixade.

Henrik "Henke" Nyckelgård är det senaste tillskottet på reserven. En "nygammal" medarbetare.Han började redan som vikarie på reserven då Yvonne Andersson tog mamma-timeout för cirka fyra år sedan.Vid hennes återkomst erbjöds Henke jobb som reconditionerare där han stannade tills första november då han gör comeback på reservdelsavdelningen.Nu delar vi på jobbet och han fyller mer än väl ut min plats då jag avslutat min anställning.

HENKE gör sin sista polering på reconden oktober 2007.

Nu är det bara ett par veckor kvar till dagen P som i pension.Allt oftare kommer frågorna "Hur många dagar har du kvar". Ärligt talat försöker jag låta bli att tänka i dagar, men det hjälper föga när man tillbringat 36 år av sitt liv på samma arbetsplats. Vid ett tillfälle var det nära att jag slutade. Fick ett jobberbjudande i mitt gamla yrke som sprutackerare men ångrade mej och blev kvar.
"Hur ska det gå nu när jag slutar", frågar en del personer mej allt oftare. Att frågan ställs mer av artighet än av undran där över, är inte svårt att förstå. Lika lätt att förstå är att det kommer att gå minst lika bra eller bättre, nu när Henke kommer med friskt blod i omlopp. Nya idéer behövs och det börjar redan märkas positvt. Det har hänt förr då någon veteran slutat på Bilmetro. Efter en tid är allt sig likt igen. Så är det säkert på många arbetsplatser.

Matsson tog bilden från sin plats med sin mobiltelefon strax innan jag slutade. På väggen längst till höger hänger det omtalade backspegelglaset med arabisk text.

5.000 bilar

Ställ bilarna i en lång rad som Stig sålde når den från Ludvika,och slutar vid Kopparberg.

Stig Forsberg är möjligen den försäljare som sålt de flesta bilmodeller som ingått i koncernen tills han slutade år 2000. Han sålde den första bilen på Bil & Buss vid hans ankomst till företaget1965. En medarbetare som sett och upplevt hur företaget har åldrats och förnyats många gånger om.
– Det är en helt annan situation idag säger Stig. Många nya bilmodeller har ju tillkommit. Av de bilar vi sålde på min tid var VW1200 den populäraste. Och sedan Golfen naturligtvis. Den fick ju "Golfklassen" uppkallad efter sig.
Även om Typ 1:an var lättsåld så var det inte bara att sitta på kontoret och skriva ordersedlar.
– Nej, säger Stig. Det var en jäkla stressig tid. Hård konkurrans, även mellan oss säljare emellan.
Men nu tar han det dessdå lugnare, även om han kommer in till oss och kollar läget. För bilintresset och branchen kan han aldrig helt koppla bort.

Stig Forsberg ser i dag ett helt annat sortiment i bilhallen. Nya märken och modeller. Eller är det prislapparna som gör honom fundersam.. Se prisbilden från Stigs tidigare år.

Sista natten med gänget....
.....kunde inte ha varit bättre.

Och sedan?
- Vad ska du göra sedan? No problems, är mitt övertygande svar. Dels beroende på alla intressen som mer eller mindre fått stå tillbaka på grund av tidsbrist. Mina vänner och bekanta är inte heller fundersamma. Dom är nämligen mycket fantasifulla och kommer med många tips. De flesta av förslagen rör sig om all hjälp som dom nu förväntar sig att jag ska ta itu med. Men för egen del så får jag nog börja med allt som jag på senare tid skjutit på framtiden. Alltså. "Det kan jag göra när jag blir pensionär". Ett hittills perfekt svar till hustrun som gärna påminner om saker jag lovat att jag ska göra.

Skulle jag få för mycket att göra som pensionär återstår väl inget annat än att söka nytt jobb på Bilmetro.

Hej från mej.

Polarna i poolen vet verkligen hur det ska gå till. Det är bara att hoppas att man förtjänat uppvaktningen och allt vad det innebär. Tusen tack än en gång om ni läser detta. Sten Jansson tog bilden och saknas därför i bassängen just då.